I ungdomsenkäten Luppen som genomförts i högstadierna i Österbotten finns tydliga signaler på att unga inte känner sig prioriterade och de upplever att de inte är delaktiga och saknar möjlighet att påverka det som händer i kommunerna. Detta till trots att det tydligt framkommer i barn och ungdomslagen att unga ska höras i frågor som berör dem. Bevisligen behöver kommunerna satsa ännu mera på olika former av hörande, exempelvis genom ungdomsråd och liknande, samt ha en aktiv dialog med kommunens unga invånare.
Det hänvisas ofta till att kommunerna i första hand ska sköte sina lagstadgade uppgifter med andemeningen att vård och omsorg samt skola i första hand ska prioriteras. De facto är det så att även ungdoms- och fritidsverksamhet har stöd i lagen och kan därför inte heller bantas ner till ett minimum. Naturligtvis måste prioriteringar göras i en tuff ekonomisk situation men det finns även andra lösningar än att enbart använda sig av kommunens egna medel. Med en aktiv tjänstemannakår finns externa medel att sökas både att användas för projekt inom kommunen men även i samarbete med tredje sektorn för att ge dem ytterligare verksamhetsförutsättningar. Ett dylikt arbete som kommer kommunen och dess invånare till nytta borde ha stöd på alla nivåer, både bland beslutsfattare och tjänstemän.
Varje euro som satsas på tredje sektorn betalar sig mångfalt tillbaka. I princip alla fritidsverksamhet är förebyggande verksamhet samt motverkar utanförskap. Bortsett från utveckling inom olika färdigheter ger fritidsverksamhet viktiga sociala kontakter och ökar det allmänna välmåendet. Om resurserna till fritidssektorn skärs ner ökar kostnaderna långsiktigt inom andra sektorer. Att spara inom fritiden är ett kortsiktigt beslut.
Svenska Österbottens Ungdosmförbund genom Anna Bertills, Gallina Sandås, Jonas Rönnqvist
(texten ovan även insänd för publicering till de svenskspråkiga österbottniska dagstidnigarna 4.10.2013)